Sammanfattning av kunskapsområdet

Styrelsearbete i privat, publikt, statligt och kommunalt ägda organisationer

Brief

Styrelsearbete handlar i grunden om styrning, kontroll och långsiktig utveckling av en organisation. En styrelse är inte till för att sköta den dagliga verksamheten utan för att säkerställa att organisationen leds på ett ansvarsfullt sätt, följer lagar och regler samt uppnår sina mål. Trots att begreppet ”styrelse” används i många olika sammanhang finns det betydande skillnader mellan:

Styrelser i privata aktiebolag
Styrelser i publika aktiebolag
Styrelser i statliga myndigheter och statliga bolag
Styrelser i kommunala bolag

Skillnaderna beror framför allt på:

Ägarstruktur
Lagstiftning
Syfte och uppdrag
Ansvar och insynskrav

För att förstå styrelsearbete måste man först skilja mellan två centrala begrepp:

Ägare och styrelse

Ägarna bestämmer organisationens övergripande inriktning och utser styrelsen.

Styrelsen ansvarar sedan för att:

formulera strategi,
utse och övervaka VD eller generaldirektör,
följa upp verksamheten,
kontrollera ekonomi och risker.

Styrelse och ledning

En vanlig missuppfattning är att styrelsen leder verksamheten dagligen.

I själva verket gäller:

Styrelse	Verkställande ledning
Bestämmer riktning	Genomför arbetet
Fattar strategiska beslut	Driver verksamheten
Utövar kontroll	Operativt ansvar
Utser VD	Leder personal

Styrelsen ska alltså vara aktiv utan att bli operativ.

Skillnaden mellan bolag och myndigheter

Ett aktiebolag har normalt som yttersta syfte att skapa värde för ägarna.

En myndighet har i stället som uppdrag att genomföra politiskt beslutade samhällsmål.

Det innebär att samma formella organ, en styrelse, kan ha mycket olika arbetsformer beroende på organisationens syfte.

I resten av genomgången går vi igenom:

historisk utveckling,
hur styrelser fungerar i praktiken,
skillnader mellan privata och publika aktiebolag,
skillnader mellan statliga och kommunala organisationer,
praktiska konsekvenser för styrelseledamöter.

Historik

Aktiebolagets framväxt

Aktiebolaget utvecklades under 1800-talet som ett sätt att samla kapital till stora investeringar inom industri, handel och infrastruktur.

När ägare inte längre själva kunde leda verksamheten uppstod behovet av en styrelse som:

representerade ägarna,
övervakade ledningen,
skyddade investerarnas intressen.

Svensk aktiebolagslagstiftning har successivt utvecklats mot ökade krav på:

ansvar,
transparens,
revision,
riskkontroll.

Statliga och offentliga styrelser

Under 1900-talet växte den offentliga sektorn kraftigt.

Staten behövde då styrformer för:

myndigheter,
universitet,
affärsverk,
statliga bolag.

Styrelserna fick därför ett bredare samhällsuppdrag än vad som normalt finns i privata företag.

Styrelsen i ett privat aktiebolag

Ett privat aktiebolag kännetecknas av:

aktier får inte säljas till allmänheten,
ofta få ägare,
ägarna sitter ofta själva i styrelsen.

Styrelsens uppgifter

Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen:

ansvara för organisationen,
säkerställa god ekonomisk kontroll,
fastställa strategier,
övervaka VD.

I mindre privata bolag är styrelsearbetet ofta informellt.

Många beslut fattas genom nära dialog mellan:

ägare,
styrelse,
VD.

Fördelar

Snabba beslut
Korta beslutsvägar
Nära verksamheten

Risker

Bristande dokumentation
Rollkonflikter mellan ägare och styrelse
För svag kontrollfunktion

Styrelsen i ett publikt aktiebolag

Ett publikt aktiebolag kan erbjuda aktier till allmänheten.

Om bolaget är börsnoterat ökar kraven ytterligare.

Särskilda krav

Styrelsen måste hantera:

kapitalmarknadens förväntningar,
aktieägarnas intressen,
marknadsmissbrukslagstiftning,
informationsgivning.

Arbetssätt

Publika bolags styrelser arbetar vanligtvis genom utskott:

Revisionsutskott

Övervakar:

intern kontroll,
riskhantering,
extern revision.

Ersättningsutskott

Hanterar:

VD-lön,
bonusprogram,
incitamentssystem.

Kompetenskrav

Ledamöter rekryteras ofta utifrån:

industriell erfarenhet,
ekonomi,
juridik,
internationell verksamhet.

Högre personligt ansvar

Publika bolag innebär generellt större:

juridiskt ansvar,
mediegranskning,
marknadsrisk.

Är det skillnad mellan privat och publikt aktiebolag?

Ja, betydande skillnader.

Område	Privat AB	Publikt AB
Aktieförsäljning	Begränsad	Till allmänheten
Minsta aktiekapital	Lägre	Högre
Styrning	Enklare	Mer formaliserad
Informationskrav	Begränsade	Omfattande
Styrelsekompetens	Varierar	Högre krav
Granskning	Lägre	Mycket hög

Grundansvaret enligt aktiebolagslagen är däremot i stort sett detsamma.

Styrelse i statligt ägda bolag

Statligt ägda bolag är fortfarande aktiebolag och följer aktiebolagslagen.

Exempel kan vara bolag inom:

energi,
transport,
samhällsservice.

Dubbel målsättning

Styrelsen måste ofta balansera:

Affärsmässighet
Samhällsuppdrag

Detta är en viktig skillnad mot många privata bolag.

Exempel:

Ett statligt bolag kan behöva:

upprätthålla service i hela landet,
bidra till sysselsättning,
samtidigt leverera ekonomisk avkastning.

Styrelsens sammansättning

Vanligtvis eftersträvas:

bred kompetens,
oberoende ställning,
erfarenhet från både näringsliv och offentlig sektor.

Styrelser i statliga myndigheter

Här blir skillnaderna ännu större.

En myndighet har inga aktieägare.

Istället finns:

regering,
riksdag,
medborgare.

Styrelsens uppdrag

Fokus ligger på:

rättssäkerhet,
effektivitet,
uppföljning av uppdrag,
intern styrning och kontroll.

Myndighetsstyrelser arbetar normalt inte med vinstmaximering.

I stället granskar de:

måluppfyllelse,
verksamhetskvalitet,
samhällsnytta.

Generaldirektörens roll

I många myndigheter motsvarar generaldirektören delvis en VD.

Skillnaden är att generaldirektören verkar inom offentligrättsliga ramar och politiskt beslutade mål.

Styrelse i kommunala bolag

Kommunala bolag är ofta aktiebolag som ägs av:

kommuner,
regioner.

Exempel:

bostadsbolag,
energibolag,
hamnar,
vatten- och avfallsbolag.

Särskilda regler

Här gäller både:

aktiebolagslagen,
kommunallagen.

Det skapar en särskild styrningsmodell.

Ändamålsprincipen

Kommunala bolag ska normalt främja ett kommunalt ändamål.

Det innebär att ekonomisk vinst inte alltid är huvudmålet.

Det centrala är:

nytta för kommuninvånarna,
långsiktig samhällsutveckling.

Politisk koppling

Kommunala styrelser består ofta helt eller delvis av politiskt valda ledamöter.

Det innebär:

Fördelar

Demokratisk förankring
Lokal kunskap

Nackdelar

Risk för politisering
Kortare tidshorisont

Ekosystem kring styrelsearbete

Styrelser verkar inte isolerat.

De påverkas av:

Lagar

Aktiebolagslagen
Kommunallagen
Offentlighetsprincipen
Bokföringslagen
Årsredovisningslagen

Professioner

VD
CFO
Revisorer
Jurister
Compliance-specialister
Risk Managers

Ramverk

Många större organisationer använder:

Svensk kod för bolagsstyrning
COSO (intern kontroll)
ESG- och hållbarhetsstyrning

Praktiska exempel

Exempel 1: Privat ägarlett bolag

Ägaren sitter i styrelsen och är samtidigt VD.

Styrelsens fokus blir ofta:

investeringar,
lönsamhet,
tillväxt.

Beslutsvägarna är korta men risken för svag oberoende kontroll är högre.

Exempel 2: Kommunalt bostadsbolag

Styrelsen måste väga samman:

ekonomisk hållbarhet,
bostadsförsörjning,
sociala mål,
kommunpolitik.

Ett beslut om hyresnivåer blir därför betydligt mer komplext än i ett rent privat fastighetsbolag.

Sammanfattning

Alla styrelser har samma grundläggande uppgift:

att styra, kontrollera och utveckla verksamheten på ägarnas eller samhällets uppdrag.

Skillnaderna ligger främst i:

Typ	Primärt mål
Privat AB	Ägarvärde
Publikt AB	Ägarvärde och marknadsförtroende
Statligt bolag	Affärsmässighet + samhällsuppdrag
Myndighet	Samhällsuppdrag
Kommunalt bolag	Kommunnytta och ekonomisk hållbarhet

Ju mer offentlig verksamheten är, desto större blir betydelsen av:

transparens,
demokratiskt ansvar,
offentlig granskning.

Ju mer marknadsorienterad verksamheten är, desto större blir betydelsen av:

avkastning,
konkurrenskraft,
investerarförtroende.

Fördelar med väl fungerande styrelser

Bättre strategiska beslut
Starkare riskhantering
Tydligare ansvarsfördelning
Högre förtroende hos ägare och intressenter
Långsiktig hållbarhet

Nackdelar, risker och begränsningar

Styrelser kan bli för operativa
Otydligt ansvar mellan styrelse och ledning
Politisering i offentliga organisationer
Grupptryck och bristande oberoende
Kortsiktighet vid starkt resultatfokus

Fem readiness-frågor

Förstår jag skillnaden mellan styrning och operativ ledning?
Vet jag vilket uppdrag organisationens ägare eller huvudman har gett styrelsen?
Finns rätt kompetens i styrelsen för verksamhetens risker och strategi?
Är ansvarsfördelningen mellan styrelse, VD och ägare tydlig?
Har styrelsen tillräckliga processer för uppföljning, kontroll och riskhantering?

Rekommendation

Om du vill arbeta i eller med styrelser är nästa steg att fördjupa dig i:

Aktiebolagslagen.
Svensk kod för bolagsstyrning.
Kommunallagen och regler för kommunala bolag.
Praktiskt styrelsearbete, styrelseansvar och riskhantering.
Skillnader mellan ägarstyrning, bolagsstyrning och offentlig styrning.

En särskilt intressant fördjupning är jämförelsen mellan ägardirektiv i kommunala bolag, regeringens styrning av statliga bolag och bolagsstyrning i börsnoterade företag, eftersom det tydligt visar hur samma styrelsefunktion kan se mycket olika ut beroende på vem som är ”ägare” och vilket samhällsuppdrag organisationen har.

Rolf Olsson

See Full Bio